fotoklotter

Ibland så händer tråkiga och jobbiga saker, men om du bara väntar en vecka, en månad eller ett år så kanske du ser att den tråkiga händelen förhoppningsvis har stärkt dig men också kanske var något av det bästa som kunde hända dig.

 

 

 

För ett par veckor sedan skrev jag en inlämning i skolan angående varför man ska ha bild i skolan, kursen är nu färdig och betygsatt och jag känner att jag nu kan lägga upp artikeln här för de som vill läsa min tanke runt ämnet bild i skolan. Ni får jättegärna kommentera eller komma med åsikter att diskutera angående detta.

Ha en trevlig läsning :)

 

 

Uppgift 3 L610G – Varför ska man ha bild i skolan?

När jag sökte till lärarprogrammet stod jag med ena benet på idrott och hälsa och det andra på bild. Idrottsintresset är något som för mig har utvecklat med åren och jag gillar att hela tiden att vara i rörelse. MEN, det finns en sak som jag haft med mig både genom arv och intresse. Ända sedan jag öppnade ögon och såg världen, har jag tänkt i bilder, i färger som överträffar varandra och jag kan när jag vill teckna upp bilder i huvudet när jag ser något framför mig. Jag som är rätt rastlös kan sitta i timmar och helt glömma tid och rum när jag sitter med pennan och låter den glida fram över pappret. Det finns få saker så spännande som ett vitt ark, där finns allt och inget. Alla möjligheter som bara vill välla fram och få plats på detta enda ark. Jag kan teckna men har fått jobba och vågade inte visa upp något förrän i vuxen ålder men när jag väl gjorde det fick jag oväntat beröm och mitt självförtroende stärktes. Detta visade mig hur viktigt det är att bildämnet får vara kvar som ett obligatoriskt ämne i skolan.

Många ser idag lite grann ner på ämnet bild, att det är endast ett komplement till de andra ämnena eller ett ”belöningsämne”, och jovisst kan det fylla upp båda dessa funktioner.  Genom att det i bilden går att lära sig de olika programmen med bild- och fotohantering på bildlektionerna som man sedan har nytta av i de andra ämnena. Det finns även ett antal appar till iPhone och iPaden som kombinerar bilden och flera andra ämnen på samma gång. Bilden som tillhör de estetiska ämnena håller även vår andra hjärnhalva aktiv, men det jag vill visa är att ämnet bild kan vara så mycket mer.

I bild finns det inga uppdelningar i grupper för de som är snabba eller långsamma, här tillåts alla att ta den tid på sig som de behöver för sitt arbete, så länge de får uttryck för sin kreativitet. Jag vill i min undervisning få barn att inse att alla kan hitta ett personligt sätt att uttrycka sina känslor, tankar och funderingar, det är bara att testa sig fram. Jag vill ge dem möjlighet att prova på olika sätt så som att jobba med lera, fotande, ritplattor, filmning och olika sorters tecknar- och målartekniker. Genom att ge dem möjlighet att prova på olika uttryckssätt och visa dem hur de kan använda de för att sedan låta dem hitta sitt eget sätt tror jag att de kan finna sin talang och växa som människor och bygga upp ett bättre självförtroende, något som lätt kan sprida sig till de andra ämnena.

När vi skapar bygger vi på vår fantasi som baserar sig på vår verklighet, detta gör att vi förhoppningsvis kan genom barnens skapande kan få en möjlighet att se om ett barn har problem på något sätt, något som kan vara svårt att uttrycka sig verbalt.

Under bildtimmarna brukar många kunna gå in för sina arbeten vilket ger möjlighet till extratid för de med koncentrationssvårigheter som behöver mer stöd. Även för den med dyslexi kan bilden bli ett avkopplande andrum och bildtimmen fyller i och med detta även en terapeutisk funktion.

Idag sker mycket av vår kommunikation genom bilder och har därmed gett världen ett nytt språk – bildkommunikation. Detta är ett språk som behöver läras som vilket som helst. Bilder kan ge människor insikt, men vi behöver lära oss hur vi ska tolka det för att förstå det. Då allt fler kommunicerar med varandra från allt yngre åldrar genom nätet, med hjälp av bilder på sidor som facebook, bilddagboken, instagram och bloggar är det viktigt att de lär sig hur och vad de sänder ut för budskap med sina bilder. På samma sätt är det viktigt att de lär sig hur de kan ställa sig kritiska till andras bilder samt olika reklambilder, att allting inte är alltid vare sig verkligt eller äkta.

Avslutningsvis ska jag citera ekonomianalytikern Richard Florida; ”tillgången till kreativa människor är för dagens näringsliv vad tillgång till kol och järn var för stålindustrin”.  Denna kreativa sida har vi möjlighet att hitta om vi tar en titt i kursplanen för bildämnet; ”Undervisningen skall utveckla lust, kreativitet och en skapande förmåga och en allmänbildning inom bildområdet.” Med hjälp av lärare som brinner för sitt ämne och sina elever finns det möjlighet att utveckla eleverna till eftertraktade kreativa personer med gott självförtroende och med vetskap om var tyngden i deras kreativa sida ligger.

För alla er som håller på med hästar, för alla er som vet vilket jobb det innebär, för alla er som vägrar ge upp, för alla er som lever för totala ögonblick när du förstår ett annat språk och befinner dig i ett samspel med ett djur som väger 10 gånger mer än dig själv. För er kommer det här klippet som jag hittade idag; 

Enjoy :)

 

 

Japp, även om jag inte hunnit med att teckna så mycket den sista tiden så hänger tagen i :) Är så skönt att hålla pennan i handen igen och bara låta den glida fram över papperet, som om handen saknar något och när den får hålla en penna igen så är den fullkomlig :)

Lycka till med att följa dina drömmar!

 

Tror du att du ser rät? Kolla igen, för det här är inte som du tror :)

Kolla in det här klippet alla ni som gillar konstens alla olika former, det här är bra, riktigt bra!

Något kanske värt att prova på :)

Det finns kärlek och det finns kärlek.

Det finns band och det finns band.

En del går inte att bryta, en del tvingas brytas, en del måste brytas, en del går att laga, en del inte.

En del band är svaga, andra starka.

Det finns de som säger att blod är tjockare än vatten.

Men vatten kan ha en vanlig form, det kan frysa, det kan koka, det kan forsa fram och dra med allt i sin väg i en fors eller i ett vattenfall. Det kan glida fram längs stilla åar. Vi är alla beroende av vatten, fråga den som någon gång vandrat i öknen. Det kan glöda i solnedgången, det skimmrar i solsken och det kan bli skrämmande mörk i oväder.

Jag säger inte att vatten är tjockare än blod, bara att vatten kan vara minst lika starkt.

 

 

Hur man mäter framgång bör bero på när man mäter den. Hur mäter man egentligen framgång? En del framgångar tar tid och så med all rätt. Att stressa fram något kan aldrig vara hälsosamt. Dessutom, handlar inte framgång egentligen bara om att ta sig från en punkt till en annan?

 

Surrealism. Antingen så hatar man det eller så älskar man det. Jag är av den sista sorten. Dessa udda, konstiga, känslostarka, läskiga, sagolika, fruktansvärda, magnifika, mardömsliknande, förtjusande, kalla kårskrypande svårförstådda bilder. De började tillverkas i början av 1920-talet som en reaktion på dåtidens kaos som skedde i världen och sedan dess har de utvecklats. Det finns olika sorters surealistiska tavlor, själv förredrar jag de som är väl målade men med tankeväckande motiv. Dessa tavlor väcker mycket känslor hos de flesta, men det är ju så konst ska vara. Ju mer känslor den väcker desto närmare har den nått istt mål. Som en klasskompis till mig sa; "det största misslyckandet måste vara när en bild är likgiltlig"!?!

Varför jag gillar dessa tavlor så vet jag inte riktigt, kanske för dess uppvisning i att allt kanske är som vi tror alltid, att det ger sken av det kanske finns en annan verklighet någon annanstans, att den får en att fundera. "Men det där r ju helt overkligt" har jag hört andra säga. Ja, precis, just därför. Presic som jag gillar uttrycket 1+1=3 då siffran 1 är väldigt stor...

Lägger in ett par bilder, så döm nu själv, älska eller hata.

Enjoy :)

 

Det har bara gått en timme sen det blev ny dag och det är nu Alla hjärtans dag. Även om jag själv inte befinner mig i en sådan slags relation där det förvänts att jag ska ge något speciellt till någon idag så tror jag på tok för många lägger alldelles för mycket stress över denna dag. Att man måste göra något idag för den man bryr sig mest om idag, att ge bort något dyrt eller speciellt, just idag. Visst är det en bra dag, kanske som en påminnelse, presic som barnens dag eller semeldagen eller vilken sådan dag som helst. Men kom igen, det är väll inte meningen att man ska lägga all energi och kärlek på en enda dag? Du äter ju inte bara något riktigt sött på fettisdagen eller bryr dig om dina barn bara på barndagen? Sen den här pressen med att man ska ge bort en massa saker, och ju dyrare sak man får, desto mer älskad är man? Kom igen, värderar du kärlek i pengar? Den bästa gåvan i kärleken är ju själva kärleken i sig, att det som räknas är tiden ihop. Kanske någon tycker jag tänker annorlunda eller skyller på att jag inte lever i en sådan relation där alla hjärtans dag räknas, men för mig räknas alltid tiden man lägger tillsammans är den viktigaste, inte grejerna man får. Och den tiden räknas högst i alla viktiga relationer för mig, vare sig det är vänner eller familj. För i slutet, då är det minnena du lever på. Och är du rädd att mista minnena, fotografera de då så har du kvar de även på för evigt...

Lägger idag in ett par visdomsord från serien Nemi, och ha nu en härlig Alla Hjärtans dag allihopa!

Enjoy :)

 

7 år idag. Helt otroligt. Idag var det 7 år sedan NIna klev ur transporten och befann sig på vår gårdsplan. Helt otroligt, känns som igår och som för 100 år sedan. Jag kan ännu minnas annonsen från bukefalos där hon såg brunare ut (inte så mörk alltså). Jag som inte ens ville ha en "tråkig" brun häst. Helst en med lite färger, en skäck, eller iaf en skimmel om inte annat. Men så dök hennes anons upp och det var henne vi skulle kolla på. När man köper häst ska man ju gärna kolla på flera men jag hade bara vart och tittat på en innan som jag inte ens provred. Men redan när jag såg Nina ridas i paddocken av sin förra ägare så var jag helt förtjust i henne. Det var 1-2 dm snö och hon reds på ett skarpt bett, och det fanns en sådan energi till att arbeta i henne. När jag själv red så var jag helt fast. Det var bara henne jag skulle ha. Men skulle jag verkligen ha en travare tyckte många? Jag skulle ju kunna tävla i hoppning och dressyr. Men vi åkte iväg och provhoppade henne i ett ridhus en gång till. Vi hoppade nog en 90 cm och hon bockade av mig en av gångerna efter hindret, men det var bara henne jag skulle ha. 

En del säger att man tröttnar på allt jobb med att ha häst, och jo, jag har ibland var sjuk av trött på allt jobb, men inte på jobbet med Nina. För det finns ingen häst som henne. En häst som lika gärna går ett dressyrpass som att galoppera på småvägar runt träden i skogen. Eller som älskar så mycket när hon har publik på en hopptävling eller som tar i för allt hon är värd när det väntas tolkning. Efter 7 år har hon blivit lite lugnare, inte lika hoppetossig. Trodde jag, tills jag skulle rida hem henne i somras från bete i ösregn. Var som att sitta på en stålfjäder som hoppade överallt av glädjeskutt.

Och om hon kan hoppa? Vi har tränat banor upp til 120 cm och hon har löshoppat 140 cm. När vi vann en tävling för några år sedan var det inte många som trodde de skulle bli slagna av ett varmblod, men tji fick det, för Nina kan svänga :) Så jodå, hon kan hoppa. För hon hoppar på glädje. Älskade lilla häst, 7 år i mitt liv idag <3 :)

 

 

Som ni förstår finns det flera olika sorters målande, tecknande och krumelurande. Bland dessa finns det de som specialiserar sig på att måla riktigt snabbt, så kallad speedpainting. Kolla in den här länken nedan med en kille som är med i amerikanska talang av något slag som är just en så kallad speedpainter. Han ska måla en tavla på 1 och 1/2 minut, och se hela videon, resultatet är oväntat.

Enjoy :)

 

Enjoy :)

 

 

 

 

Det finns de som är bra på att måla och de finns de som är helt fantastiska. Den här bilden är målad på en gata av Julian Beever och jag tycker sådan här konst är helt facinerande. Det känns som man flyter in i biden då den är så oerhört bra tekniskt gjord...

 

 

Eller den konst som man inte kan få ögat att få att förstå att det inte är verkligt...

 

 

 

 

Sen finns det ju gatukonst som man bara inte kan låta bli at le åt... :)

 

Och finns det den där gatukonsten som man både blir facinerande av och man hajar till för att man känner igen bilden...

 

 

Och så finns det de tillfällen då man lyckats göra om något trist till bedårande konst...

 

 

Och har vi den konst som i folkmun kallas för grafitti eller klotter...

 

 

Kanske den konst som väcker både uppmärksamhet och känslor till liv. Det finns de som hatar de, det finns de som älskar den. Det finns inget rätt eller fel, men är det inte så, att ju mer känslor (vilka de än är) konsten väcker, desto mer lyckad är den? För konst ska ju väcka upp känslor, vilka de än är. Vare sig det är ilska eller glädje. Och vilken annan konstform väcker så mycket känslor som grafitti? Så egentligen har de ju lyckats, dessutom sprider de sin konst överallt.

Dessutom, vissa väggar behöver lite färg. Och är det inte som han nedan säger, egentligen?

 

 

Själv gillar all konst med glimten i ögat som man kan skratta åt :D

 

 

 

 

Några av er som läser min blogg vet om att jag sedan en månad tillbaka har börjat läsa till mellanstadielärare i Göteborg. Jag ska därmed få undervisa i svenska, matte, engelska och ett extra valt ämne där jag har valt bild :) Igår har jag suttit och jobbat med min sista inlämningsuppgift ända fram till deadlinen vid midnatt. Blev dessvärre en kvart sent då jag och min dator inte alltid förstår oss på varandra och den ibland väljer att göra på sitt sätt :P Hur som helst, i min sista uppgift ska vi redovisa varför vi vill undervisa i ett av våra undervisningsämnena. För mig blev det naturligt att välja bild då ämnet står mig närmast hjärtat :)

Om en vecka ska de i min grupp ha kommenterat mitt arbeta och jag deras, efter det är planen att lägga upp den här för fritt läsande och komenterande :)

Lev väl och lev som idag vore den siste dagen av dagar!